AI hjärtat av den egyptiska civilisationen förkroppsligar Maat ett grundläggande koncept som återspeglar ordning, sanning, rättvisa och universell harmoni. Den representerar mycket mer än en enkel idealisering av social och religiös etik; det är den pelare på vilken stabiliteten i hela universum vilade, både i de forntida egyptiernas dagliga liv och i deras syn på livet efter detta. Denna uppfattning om Ma'at belyser hur de forntida egyptierna värderade balans och ordning i alla aspekter av sin existens, vilket gjorde rättvisa och harmoni till hörnstenarna i deras samhälle.
I den här artikeln kommer vi att utforska ursprunget och symboliken för Ma'at, dess oupplösliga förhållande till den kosmiska ordningen, dess djupa inflytande på det egyptiska samhället, såväl som dess väsentliga roll i konceptet efter detta. Genom avsnitten dedikerade till Maats ursprung och symbolik, till dess roll i den kosmiska ordningen, i samhället och slutligen i livet efter detta, kommer vi att upptäcka lärorna som det forntida Egypten har testamenterat till oss om nödvändigheten av att upprätthålla balans och harmoni i vår värld.
Ursprung och symbolik för Maat
Maats mytologiska födelse
Maat är nära kopplad till egyptisk kosmogoni, där hon beskrivs som dotter till Ra, solguden och skaparen. Denna förening illustrerar dess grundläggande roll i den kosmiska och sociala ordningen. Enligt mytologin föddes Maat från guden Ra i början av skapelsen, en period som präglades av världens uppkomst från Nuns urvatten. Närvaron av Maat från de första ögonblicken av skapelsen understryker dess betydelse som en ordnande och stabiliserande princip. 1.
Den ikonografiska representationen av Maat
Ma'at avbildas antropomorfiskt, ofta i form av en kvinna, vilket är typiskt för personifierade abstrakta begrepp i egyptisk konst. Hon är vanligtvis klädd i gudinnornas långa klängiga klänning och bär traditionella smycken. Dess mest ikoniska representation inkluderar en strutsfjäder på huvudet, som symboliserar lätthet och rättvisa. Denna ikonografi är inte bara dekorativ utan förstärker Maats roll som en symbol för balans och harmoni. 2.
Strutsfjäderns betydelse
Strutsfjädern, eller Maats fjäder, är en kraftfull symbol i egyptisk kultur. Det används under ritualen att väga hjärtat i livet efter detta, ett avgörande ögonblick då den avlidnes själar bedöms. Om den avlidnes hjärta är lätt som en fjäder betyder det att han levde ett liv i enlighet med Maats principer. Denna fjäder väljs inte slumpmässigt; dess symmetri och dess förmåga att störas av minsta luftfläkt illustrerar perfekt begreppen rättvisa och känslighet för oordning, väsentliga för den egyptiska kosmiska och sociala ordningen 3.
Maat och den kosmiska ordningen
Maats roll i skapandet och balansen av kosmos
Maat, i egyptisk mytologi, är avgörande för skapandet och upprätthållandet av kosmisk balans. Hon beskrivs som dotter till Ra, solguden och skaparen, som betonar hennes centrala roll i den kosmiska och sociala ordningen 4. Maat ses som den universella standarden etablerad av Skaparen, som förkroppsligar den balans, rättvisa och ordning som krävs för att anpassa handlingar till lagen 4. Dess inflytande är så djupgående att faraos första plikt är att upprätthålla Ma'at-lagen i hela Egypten, illustrerad av skildringar på väggarna i tempel där farao erbjuder Ma'at till en gudom 4.
Maat och kampen mot kaos
Maat är den raka motsatsen till Isfet, som representerar kaos, orättvisa och oordning. Faraons roll, som arketypisk egyptisk präst, inkluderar att främja Ma'at-ordningen och avvisa Isfet. Detta innebär att styra riket med rättfärdighet och bekämpa kaosets krafter, som är källor till grov orättfärdighet. 5. Pyramidtexterna beskriver detta kungliga ansvar som en plikt att "föra tillbaka Ma'at och stöta bort Isfet", och lyfter fram dubbelheten av kungligt agerande i frågor om styrning och upprätthållande av kosmisk och social ordning. 5.
Maat och Heka, egyptisk magi
Maat är nära kopplat till Heka, magins gudom, som spelar en avgörande roll för att upprätthålla kosmisk och social ordning. Heka, representerad som en kraft för att påverka händelseförloppet, ses som stöd för mänskligheten och gudarna, såväl som universum självt 6. Denna magi, kallad Heka, ses som en väsentlig del av liv och död, som påverkar ödet och tillåter interaktion med kreativa gudomliga krafter. 6. Hekas roll tillsammans med Ma'at förstärker idén om att kosmisk balans och harmoni upprätthålls genom en kombination av gudomlig rättvisa och magi. 6.
Maat i det egyptiska samhället
Ma'ats inflytande på rättvisa och lag
I det forntida Egypten var Maat inte begränsad till ett religiöst eller mytologiskt begrepp; den förkroppsligade också grunden för lagstiftning och rättvisa. Som dotter till Ra vägledde Maat farao, som var den enda lagstiftaren. De lagar han utfärdade var inspirerade av gudomlig visdom, som syftade till det gemensamma bästa och social harmoni. Dessa lagar, bevarade i arkiven under överinseende av vesiren, tillämpades på alla utan åtskillnad, vilket återspeglar Maats universalitet och rättvisa 7. Denna integration av Maat i rättssystemet understryker dess grundläggande roll i regleringen av social ordning och rättvis fördelning av resurser, särskilt under perioder av hungersnöd när farao öppnade spannmålsmagasinen för att säkerställa folkets överlevnad. 7.
Maat och den sociala hierarkin
Det egyptiska samhället var djupt skiktat, men varje skikt hade en roll att spela enligt Ma'ats principer. Respekt för dessa principer av alla, från faraon till hantverkarna, garanterade social och kosmisk harmoni. Lärdomar och visdomstexter, som de skrivna av farao Khety, uttryckte tydligt dessa förväntningar. De presenterade inte faraon som en ofelbar gudomlig varelse, utan snarare som en ansvarsfull ledare som måste upprätthålla Maat för att säkerställa samhällets stabilitet och kosmiska ordning. Respekt för Maat av varje individ var avgörande för samhällets överlevnad och rikets välstånd. 7 2.
Faraons roll som garant för Maat
Faraon, som son till Re och representant för gudarna på jorden, hade det primära uppdraget att upprätthålla Maats ordning. Detta ansvar var tydligt i hans dagliga plikter, som inkluderade gudomlig dyrkan och övervakning av rättvisa. Faraon sågs inte bara som rättvisans mästare utan också som garanten för balansen mellan människor och gudar. Genom ritualer och dekret såg han till att Maat respekterades, vilket säkerställde statens stabilitet och integritet. Domarna, under hans myndighet, proklamerade sin överensstämmelse med Maat, vilket bekräftade deras legitimitet och deras förmåga att skipa rättvisa på ett rättvist sätt. 8 9.
Maat i livet efter detta
Hjärtats vägning och dom över de döda
I det gamla Egypten var hjärtats vägning ett avgörande steg för att bedöma den avlidnes själar. Hjärtat, kvar i kroppen under balsameringen, ansågs vara sätet för den avlidnes samvete och minnen. På vågen placerades hjärtat på en platta vänd mot en strutsfjäder, symbol för Maat, på den andra plattan. Om hjärtat var i balans med fjädern tydde detta på att den avlidne hade levt ett liv i enlighet med Maats principer och därmed kunde komma åt livet efter detta. 1011. Annars slukades hjärtat av Ammout, de dödas uppslukare, vilket symboliserade ett misslyckande att leva enligt rättvisa och sanning. 11.
Den negativa bekännelsen
Negativ bekännelse var en praxis där den avlidne var tvungen att inför en domstol med fyrtiotvå domare förklara att han inte hade begått vissa fel under sitt liv. Denna förklaring, ofta nedtecknad i dödboken, var avgörande för att anses värdig att ansluta sig till livet efter detta. Att inte begå dessa fel, som anges i bekännelsen, var avgörande för att bevisa att Maats värderingar följs och undvika konsekvenserna av Isfet, oordning och orättvisa. 312.
Symboliken för Maat i begravningsriter
Maat spelade en stark symbolisk roll i egyptiska begravningsriter. Hans fjäder, som användes för att väga hjärtat, valdes för sin perfekta symmetri, som representerar rättvisa och rättvisa. Denna fjäder var också känslig för minsta oordning, vilket illustrerar bräckligheten i balansen mellan gott och ont. Illustrationer av dessa riter visar ofta Maat nära vågen, som övervakar domen, eller bredvid Osiris, vilket bekräftar hennes viktiga roll i processen att döma själar. 13.
Slutsats
Genom århundradena förkroppsligade Ma'at principerna om balans, sanning och rättvisa, och utgjorde ryggraden i den antika egyptiska civilisationen. Denna resa genom Maats väsentliga värden har avslöjat för oss hur dessa principer har format inte bara den kosmiska och sociala ordningen, utan också begreppet efterlivet, och på så sätt framhävt deras tidlösa betydelse. Den universella harmoni som de forntida egyptierna sökte genom Maat inspirerar oss fortfarande idag att reflektera över hur vi kan integrera dessa grundläggande värderingar i våra dagliga liv, med syftet att upprätthålla balans och rättvisa i vår värld. Strutsfjäderns symbolik, som återspeglar lätthet och rättvisa, påminner oss om att varje handling och beslut bör syfta till att bevara harmoni och rättvisa, principer som perfekt illustreras av den djupa reflektionen över Ma'at och dess inflytande på livet. Köp den här boken för att utforska mer om arvet efter Maat och dess inverkan på den egyptiska civilisationen. Låt oss inspireras av Maats visdom att skapa en framtid där balans, sanning och rättvisa råder, och på så sätt bevara hennes arv för kommande generationer.
Vanliga frågor
1. Vilken betydelse har Maat i egyptisk mytologi?
Maat representerar gudinnan för kosmisk harmoni, rättvisa, rättvisa, fred, sanning, världsordning och moraliskt uppförande enligt egyptisk mytologi.
2. Vilka texter beskriver Maats principer?
Ma'ats principer beskrivs i Ma'ats 42 lagar, som är moraliska riktlinjer från det forntida Egypten, viktiga för att komma åt livet efter detta. Dessa lagar nämns under namnet The Negative Confession in the Nebseni Papyrus.
3. Vilka är de väsentliga principerna för den egyptiska civilisationen enligt Maat?
De väsentliga principerna inkluderar rättvisa och sanning, ordning och rättvisa. Ma'at är pelaren i alla sfärer av egyptiskt liv, och omfattar religiösa, kosmiska, politiska, sociala och personliga aspekter.
4. Hur såg egyptierna på döden?
För egyptierna sågs döden som en passage till livet efter detta, en tro som påverkades av myten om Osiris, en central del av deras religion.
Referenser
[1] - https://www.worldhistory.org/trans/fr/1-15014/maat/
[2] - https://fr.wikipedia.org/wiki/Ma%C3%A2t
[3] - https://www.osirisnet.net/dieux/maat/maat.htm
[4] - https://histophile.com/dictionnaire/maat/
[5] - https://fr.wikipedia.org/wiki/Composition_de_l%27%C3%AAtre_dans_l%27%C3%89gypte_antique
[6] - https://www.worldhistory.org/trans/fr/1-15727/heka/
[7] - https://fr.wikipedia.org/wiki/Fonctions_pharaoniques
[8] - https://www.universalis.fr/encyclopedie/pharaon/3-le-garant-de-l-ordre-universel/
[9] - https://journals.openedition.org/droitcultures/3510
[10] - https://lyc-violletleduc.ac-versailles.fr/IMG/pdf/peseecoeuregypte.pdf
[11] - http://ancienegypte.fr/tribunal/balance.htm
[12] - https://fr.wikipedia.org/wiki/Jugement_de_l%27%C3%A2me_(%C3%89gypte_antique)
